Knockin' on heaven's door

Idag känner jag mig otroligt inspirerad! Kanske för att jag varit så effektiv denna dag. Och den är inte ens slut ännu! Började morgonen med att kliva upp 08:00 med manvän. Därefter åt vi en god frukost tillsammans (bara det är lyx) och sedan åkte jag in till kontoret för att jobba ett par timmar. Vi hade en massa saker som måste göras och jag anmällde mig frivilligt i fredags. Tycker om att jobba på helgerna eftersom att det är så lugnt på kontoret och man känner sig dubbelt så effektiv. Man kan lyssna på vilken musik man vill, äta vad man vill (även om det luktar) och göra allt i sin egen takt.

Nu är jag hemma igen. Tvättar, fixar & donar i lägenheten.

Effektiv? Check!

Vi börjar för övrigt komma i ordning hemma. Nedan ser ni en liten sneek-peek från vårat sovrum som går i vitt och guld.
















I miss you, how are you?




Bilder från mitt förra kök...









...Som låg i arkivet. Måste glömt att visa er. Just nu ser vårat nya kök mest ut som ett sprängt skithus. Men det har fina blommia tapeter och på sikt kan det nog bli riktigt bra..

Det är bara DU som har svaret


Den stora kärleken



Häromdagen slog det mig. Det slog ner som en blixt. Oväntat och kraftfullt. Känslorna vällde över i hela kroppen och fyllde mig med lycka. Och förvåning. Jag borde insett detta mycket tidigare, men det är sällan man hinner stanna upp och just; tänka efter. Som en uppenbarelse kom jag på "jag har aldrig älskat någon på det sätt jag älskar, C".

Visst har jag älskat förr. Visst har jag varit kär tidigare och haft fjärilar i magen. Men aldrig tidigare har jag känt såhär starkt. Någon sa en gång till mig "man känner när det är rätt", och jag har alltid undrat hur dessa människor kan säga så... Hur kan man veta det? När är det rätt? Hur ska man veta om det är en alldaglig förälskelse eller om han är Mr. right?  

Men nu vet jag. Man känner när det är rätt. Man känner det i hela kroppen. Klart och tydligt.
Jag har visserligen inbillat mig att det är "rätt" tidigare. Men det har alltid slutat i brustna hjärtan och tårar. Detta har självklart fört med sig att jag många gånger kan skrämmas över tanken på att få mitt hjärta krossat igen. Den där ilande känslan i hjärtat och hugget i magen när ens hjärta går förlorat. Den känslan vill jag aldrig, någonsin, uppleva igen.

Därför njuter jag vidare över hur rätt allting känns. Hur glad jag blir av att få somna bredvid den människa jag älskar mest, och dessutom få äran att vakna bredvid honom. Jag njuter vidare medan han smeker min kind och när han ser på mig med sina djupa, blåa ögon. De där ögonen som ser igenom mig som ingen annan kan.
Jag tänker även passa på att njuta av mina känslor till Honom. Hur starka dem är och hur äkta de är.

Jag har i hela livet drömt om den stora kärleken. Och nu har jag hittar honom!