Beat the devil's tattoo - Kärleken dör aldrig
Nu är den gjord.
Nu finns det ingen återvändo.
Nu sitter den vid mitt hjärta.
För resten av mitt liv.
Det känns som att jag har kommit till en insikt här i livet. Man vet aldrig vad som händer. Aldrig. Man lever här och nu. Skulle jag dö imorgon skulle jag ångra att jag aldrig tatuerade mig.
Hursom; nu är det gjort.
Jag är tatuerad.
Och det är precis som dom säger; när man gjort en vill man bara göra fler...
Jag skulle kunna göra detta inlägg hur långt som helst.
Men. Nja. Det väntar vi med...
Vi lever i en värld med så mycket ondska.
En värld där man behöver påminnas ibland.
-Kärleken dör aldrig.
Åh.
Ha det BÄST!"
Men wow, vad glad jag blir för din kommentar! Detta gjorde hela min dag. Du anar inte hur glad jag blir över att min dikt har fastnat i ditt inre och att du hittat hit igen. Välkommen tillbaks.
Om så en skärva evighet
"Längtans hårda rep
Binder samman mina händer
I en bön om dig
Längtans hårda stenar
Skär i mina fötter
Där jag springer längs vattnet
Jag springer mot ett mål
Som jag tvivlar på ens existerar
Horisonten höll fast i solen
Eftermiddagen allt föll
Den tidiga våren var på igång
Och det regnade spillror
Skoningslösa gnistor
Över vår kärlek
Liljevit ånga
Tränger ut ur min mun
Där jag springer
Längtans vassa strån
Skär genom hela mitt inre
Där jag springer
Rädda mig!
Håll mig i din famn
Som ett nyfött barn
Låt mig vila
Och finna frid igen
Låt mig få röra dig
Om så en skärva evighet..."
Hoppar du så hoppar jag...
